127 kg
13 april 2008 at 13:29 | In Uncategorized | 4 CommentsTags: ätstörning, cambridgekuren, flatulens, gasbildande föda, nutrilett, tjockis, vita bönor
Att äta 6 burkar med vita bönor om dagen i nio
månader kan inte vara kul. Ännu mindre kul kan
jag kunna tänka mej att hans fru och barn har
haft det med tanke på all gas som måste ha bildats
i den där kroppen under dessa 9 månader…
Tänk Er själva, under 9 månader så har han ätit mer
än ett halvt TON vita bönor…
Vilket tryck i ringmuskeln han måste ha byggt upp
under dessa nio månader…
Ahhh I got it! Det var bara luft i hans kropp innan
å nu har han hittat ventilen så han kan släppa ut all
onödig luft… 
Näe då, skämt åtsido, karl har varit jätteduktig och
lyckats gå ner nästan ca 60 kg på bara nio månader!
Själv bantade jag på cambridgekuren i ca 3 månader
för några år sedan.
Det var väldigt enformigt och jag tänkte på mat hela
dagarna!
Satt och surfade recept på en massa olika sajter och
fantiserade om allt möjligt som jag skulle äta när
jag slutat med kuren…
Första kuren jag gick på gick ganska bra och klarade
av att hålla mej ifrån allt vad normal föda heter.
Ren kur på cambridge är väldigt påfrestande kan jag
säga, för man får inte äta annat än de där sopporna
och milkshakerna.
Å andra sidan så är dom väldigt goda och inte alls
lika äckliga och smaklösa som nutrilett är!
Jag gick väl ner ca 15 kg, som jag sedan gick upp
igen när jag började äta som vanligt igen.
Det värsta för oss med ätstörningar är ju att maten
blir vår värsta fiende.
Alla måste äta för utan mat så pallar inte kroppen
med, men som överviktig ska man inte äta för
mycket vilket blir en så stor och övergripande tanke
att alla tankar till slut bara kretsar kring vad man
stoppar i sig och då blir det för mycket för hjärnan
och det blir “tilt”…
Jag har försökt att “köra” dessa kurer igen, men gett
upp efter tre – fyra dagar då det inte är ett dugg kul
när man inte får äta! Mat är ju livet !
Enligt Expressen Så har Neil gått ner 57 kg.
Enligt Aftonbladet så har Niel gått ner 63 kg och
båda artiklarna är publiserade 12 April…
Lustigt att det skiljer sex kg mellan artiklarna…
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
200 besökare gratis när du blir medlem.
4 kommentarer »
RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI
Kommentera
-
Gillar du min blogg?
-
Vad sa du?
-
Pinga
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
Glöm kurer och underverksartiklar i media. Det finns bara ett sätt att gå ned och att behålla vikten. Ät mindre och rör dig mer. Jag har äntligen fattat det och börjat gå ned i vikt. Jag kan äta all mat och även äta något godis ibland, men jag får inte äta mer än 2300 kalorier om dagen. Hur jag sen lägger upp det är min sak.
För att veta hur mycket jag äter har jag gått med i Viktklubb.se där jag för dagbok över vad jag äter. Jag ser då direkt om jag kan äta det eller det. Jag är mätt varje dag och har på två veckor gått ned tre kilo. Målet är att gå ned ett kg i veckan tills jag når målvikten.
Mirakelkurer är bara humbug och tillfälliga lösningar som aldrig fungerar i längden.
Kommentar av Jonas — 13 april 2008 #
Tack för din kommentar angående min “fiende”. Jag tror att du kan ha rätt i att det kanske är någon sida hos mig själv som jag inte gillar hos henne. Vet inte. Får försöka lära mig att acceptera läget.
Appropå ditt inlägg tycker jag att du har en bra attityd. Mat är livet. Förr eller senare ska man ju dö ändå och det känns ju lite tråkigt att ha levt ett helt liv och gått miste om allt smaskigt som mat innebär =).
Kommentar av Hon och Han — 13 april 2008 #
Jag tror inte att såna där kurer som Cambridge är bra i längden för precis som du skrev så går man ju upp sen när man börjar käka som vnaligt igen.
Jag var inne på GI för nåt år sedan. Köpte en bok och tänkte att nu ska jag köra stenhårt och strict som det står i boken och gå ner massor. Sen när jag gått ner 10 kilo kan jag börja tagga ner lite på det strikta och ta in potatis och annat GIförbjudet i kosten MEN med MÅTTA .. och fortsätta träna regelbundet.
Första veckan stötte jag på ett hinder. Den strikta GIkosten gjorde mig för trött att orka träna. För att träna behöver man ju kolhydrater och kolhydrater var ju förbjudet.
Jag sket i det där och hittade på ett mellanting. Först övade jag stenhårt på att ändra på mitt tänk när det gäller mat. Det är ju svårt när man haft ätstörningar eller om man har en något felaktig förhållning till mat att få till ett sunt tänk men det går med övning. Och att man ger det tid.
Jag åt aldrig lunch eller frukost eftersom jag har svårt för det och att jag glömmer bort det. Åt inget onödigt alls. Middag åt jag bara en normal portion och hyffsad kost men ändå så gick jag aldrig ner. Inte konstigt alls nu när man tänker efter. Har aldrig varit mycket för godis och snacks, läsk och sånt så det var inte heller boven. Jag blev tjock av att isolera mig, sluta röra på mig, allt stillasittande och den otala oregelbundenheten när det gäller matrutiner.
När jag började närma mig 95 kilo fick jag nog. Började tänka mer på vad jag handlar, vad jag äter .. vi började ha vegetariska veckor här hemma, en unnardag per vecka .. se till att alltid ha knäckebröd och morötter hemma om suget sätter in sig etc etc och nu 3 år senare är jag nere i 82 kilo. Har fortfarande 7-8 kilo kvar men jag tror på sakta men säkert metoden. Jag har inte gått upp nåt alls av det jag lyckats gå ner och inte har jag tränat särskitl hårt heller. Allt handlar om tänket och att sätta upp små delmål som känns realistiska .. att t.ex. börja med att ha en hälsosam vecka. Sen ökar man på.
Fortfarande är jag dålig på att äta lunch och frukost men sakta men säkert så ..
Banta och dieter vågar jag mig inte på för det kan slå slint i mitt huvud beroendepersonlighet som jag har och att jag haft ätstörningar i min ungdom.
Mat är gott och det är ju skittrist om man inte kan unna sig av livets goda men allt handlar ju att göra det med måtta. Att använda sig av sunt förnuft. En del människor äter bara för att äta bör man annars dör man och andra äter för att det också är en njutning. Sen finns det de som äter för att döva ångest etc etc. Det är inte lätt det där.
Skippa Cambridge. Det ger ändå inget i längden. Du svälter och blir galen typ. Längtar efter mat och lider under kuren. Det är bara skit.
Det är så lätt att tänka rätt om mat men svårt ändå att få till det. Man vet ju med förnuftet att de där wienerbröden inte är bra för en; ändå äter man dom. Jag har en svaghet för fikabröd men med hjälp av mitt nya tänk så lyckas jag att inte längta efter wienerbröd.
Några ord från mig bara .. ett svammel av ord.
Kommentar av Nina — 14 april 2008 #
Hej BountyLady!
Ja det var ju treligt för Neil! Precis som du säger är jag glad att han inte bor hemma hos mig… OJ vad han måste ha pruttat!
Jag hade aldrig klarat av att leva på vitabönor månad efter månad… Det är nog lättare med ensidig kost för män… Vi kvinnor vill ha lite mer “krusiduller” på vår mat
Jag kör själv Nutrilett som rivstart… Jag har sedan tänkt mig (eller håller faktiskt på just nu) med ett rullande schema…
Vecka 1 nutrilett och kolhydrat- och fettsnål kost
Vecka 2 Nutrilett och kolhyrdatsnål men mer fettrik kost
Vecka 3 – bara nutrilett
Osv… vecka 1, 2, 3, 1 , 2, 3 På så vis hoppas jag hålla igång förbränningen…
Jag började promenera så smått efter ett ryggskott som jag fick för cirka 4 veckor sedan… Numera kommer jag upp i cirka 1 – 1,5 mils promenad varje dag! Härligt! Det går snabbt framåt och jag är jättenöjd.
Kommentar av Beckan — 26 april 2008 #