Kackisar och Pappisar
10 juli 2008 at 21:00 | In Uncategorized | 2 CommentsTags: african grey, alba, djur, fåglar, gråjako, gultofs, kackis, kakadua, papegoja, pappis
På Aftonbladets ”mina klipp”-sidan så hittade jag några roliga klipp om en grå jako / African grey pippi, som är jätteduktig på att prata!
Kolla denna länk!
När jag ändå är inne på jako´s så måste jag ju bara rekommendera Irene Pepperbergs sida: the Alex foundation! Alex var en otroligt smart gråjako som kunde räkna och prata, samt sätta sammanhang på olika figurer och former mm.
Ska finnas en liten videofilm om honom, men hittar den inte just nu… kan ligga på sidan jag rekommenderade till, men är osäker…
Återkommer med den OM jag hittar den!
Jag har ju alltid gillat fåglar och allrahelst pappisar!
Kackisar är mina favvisar!
Finns inget som är mysigare än att burra in hela sitt ansikte i en kakaduas fjäderskrud!
De doftar sååå gott! Mmmm mysigt!
Nackdelen med Kakaduor är väl att deras fjädrar avsöndrar ett vitt puderdamm som lägger sig över allt i hela hemmet, men det gör inget när man får såå mycket kärlek tillbaka av dem!
Usch nu blir jag sugen på å skaffa en ny Alba, eller en Gultofsad igen…
Fast jag kommer antagligen aldrig att köpa en tredje eller fjärdehands gojja igen, det misstaget gör jag inte om!
Ska man köpa en gojja så ska man köpa den som liten unge så man får prägla den själv!
Inte som jag gjorde; köpa den där stackarn som satt på zoo i flera månade och ingen ville ha och som hade haft hur många ägare som helst… = problemfågel
Jag förstår ju det nu i efterhand – den gojjan var ingen bra förstahands gojja…
Å jag hade ju ingen direkt erfarenhet av större gojjor då heller!
Det trista var ju att HAN ( det var en hane ) gillade killar mer än tjejer och gick till anfall mot mej när jag lät honom vara ute med mej och exet – alltså gojjan anföll mej!
Då var jag en rival och inte hans partner som det brukar vara i de flesta fallen…
Sååå det blev till slut att jag inte vågade släppa ut honom alls…
Inte så kul att ha en ilsken papegoja som har ca 5 kg tryck när den väl biter en i fingret eller i armen…
När han bet mej i fingret så det knastrade så bestämde jag mej för att sälja honom till någon som hade mer erfarenhet och som hade kunskapen att fostra honom bättre än mej.
Det kändes skittrist – och ibland så undrar hur han har det nu – lilla Chicko…
Jag hann ju lära honom en del tips och trix, han kunde snurra, tacka, ligga på rygg mm, sååå vi hade ju våra stunder han och jag – det hade vi absolut!
Här kommer en liten bild då vi var och hälsade på i mammas sjöbod!
”Captain Bains-skägget”
Myspys vid havet…
2 kommentarer »
RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI
Kommentera
Gillar du min blogg?
-
Vad sa du?
Pinga
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
Usch ja, det är så trist med alla dessa gojjor som byter ägare både hit o dit. Kaya är också andrahandsgoja och det blir aldrig riktigt bra. Inte som när man tar sig an en unge.
Problemgojjor brukar fungera bättre i hem där det finns flera gojjor. Tror det har med flockbeteendet att göra.
Kommentar av Frk F — 15 juli 2008 #
Frida:
Jag tror iallafall att det är lättare att prägla och lära en ung kackis hur de ska bete sig.
Min kackis som jag hade köpte jag i 3 eller 4 hand.
Han var aggresiv och gillade killar mer än mej.
Jag hade honom i 3-4 år sen pallade jag inte längre då det inte gick att lära honom av med det betendet.
Hade han varit unge när jag köpt honom tror jag knappast att jag hade råkat ut för de problemen.
Och d hade jag med all säkerhet haft kvar honom än idag.!
/BountyLady
Kommentar av Frida — 04 juli 2009 #